Folkkyrkans nya ansikten. Levd religion, nya andliga praktiker och teologisk legitimitet. 2026. Artos academic. Katarina Plank, Helene Egnell och Linnea Lundgren.

Boken Folkkyrkans nya ansikten. Levd religion, nya andliga praktiker och teologisk legitimitet baserar sig på resultaten från ett forskningsprojekt med samma namn. Inom det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet undersöktes hur nya andliga praktiker, såsom meditation, yoga och andlig dans blivit en del av Svenska kyrkans utbud. Varken yoga eller meditation i sig är inte direkt ”nya”, men de är nya inom kyrkliga kontexter. Den inledande kartläggningen som gjordes inom projektet visade på att praktikerna numera är utbredda inom Stockholms stift. I dagsläget erbjuder upp till åtta av tio församlingar nya andliga praktiker. Boken består av nio delar i vilka författarna inte endast diskuterar resultaten utan även beskriver arbetsprocessen och projektets delmoment. Författarna representerar tvärvetenskaplig kompetens. Projektledaren Katarina Plank har lång erfarenhet i användningen av etnografiska metoder i studiet samtida religioner och österländska praktiker. Helene Egnell representerar teologisk kompetens genom sitt arbete som präst inom Svenska kyrkan. Linnea Lundgrens bakgrund är inom religionssociologi och civilsamhällesforskning.

Praktiker såsom yoga har tidigare ofta associerats med antingen sekulär välmående kultur eller nyandliga och österländskt inspirerade andliga traditioner. Under de senaste decennierna har dock praktikerna även kommit in i kyrkorummet där de kan omtolkas och ges kristna ramverk. Överlag handlar det om kvinnodominerade praktiker vilka har fokus på stillhet, välbefinnande, läkning, och existentiell fördjupning. När bredden av kyrkorummets aktiviteter utökas till att innefatta nya praktiker som traditionellt sett inte hört till kyrkans utbud uppstår frågor om vad dessa egentligen betyder för deltagarna, och hur de legitimeras teologiskt. I projektet har dessa frågor undersökts genom etnografisk fältforskning och intervjuer med såväl deltagare som ledare.

De teoretiska infallsvinklarna i boken har sin basis i koncepten levd religion, religiös sammanflätning och immanent vändning. Genom det rika etnografiska materialet visas hur de olika praktikerna sammanflätas med kristen vokabulär och hur deltagande i aktiviteter ges såväl religiösa, sociala, själavårdande som kroppsvårdande betydelser och funktioner. I religiositeten i Svenska kyrkan kan man se den immanenta vändningen genom att religiösa upplevelser alltmer erfars i kroppsliga, materiella och vardagliga sammanhang. Den protestantiska religiositeten som traditionellt haft fokus på intellektuella dimensioner har sett en expansion i sina uttrycksformer genom att kroppsliga aktiviteter och erfarenhetsbaserade uttryck inkluderas.

Tommy Ramstedt, FD, forskardoktor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi