Stipendiater 2025

FM Julia von Boguslawski, religionsvetenskap, Helsingfors universitet (6 månader)

Julia von Boguslawski är historiker och religionsvetare, och i sin avhandling studerar hon hur den teosofiska och den antroposofiska rörelsen etablerades som nya religiösa rörelser i Finland under åren 1880–1930. Hon analyserar hur teosofiska och antroposofiska idéer nådde Finland, hur rörelserna organiserades här, vem som engagerade sig i dem, samt i förhållande till vilka andra rörelser och idéströmningar teosofi och antroposofi definierades av anhängarna. Ur teoretiskt perspektiv studerar von Boguslawski teosofin och antroposofin som sociala rörelser och granskar hur de organiserade sig, mobiliserade resurser och medlemmar, fick synlighet, samt anpassade sig till lokala förhållanden. Avhandlingen visar hur exempelvis språkstriden, nationalismen, och den lutherska kristendomen som genomsyrade samhället påverkade rörelsernas utformning i Finland. Därtill diskuterar von Boguslawski rörelserna som uttryck för modern religiositet. Sekelskiftet var en period av religiöst sökande då religion och modernitet diskuterades aktivt i samhället. Avhandlingen undersöker hur teosoferna och antroposoferna positionerade sig i livsåskådningsdebatten: genom att både utmana de etablerade religiösa auktoriteternas legitimitet och samtidigt lyfta fram andlighet som en nödvändighet för en modern livsåskådning. Genom att belysa de nya sätt att förstå och praktisera religion som den teosofiska och den antroposofiska rörelsen introducerade, hoppas hon avhandlingen ökar vår kunskap om rörelsernas betydelse på det religiösa fältet.

FM Boris Brander, religionsvetenskap, Åbo universitet (12 månader)

Boris Brander är doktorand vid institutionen för religionsvetenskap vid Åbo universitet. I sin avhandling undersöker han den esoteriska världsbild och de magiska praktiker som utmärkte den så kallade Tattarmossens häxcirkel, där medlemmarnas handlingsutrymme både begränsades och möjliggjordes av klass och kön. Tattarmossens häxcirkel bestod av en grupp utövare av folkmagi med arbetarklassbakgrund i vars magiska aktiviteter ingick utnyttjande av kroppsdelar, vilket ledde till att de dömdes för gravplundring i Helsingfors år 1932. Med en mikrohistorisk ansats som ramverk belyser Brander nya historiska gränssnitt och teorier kring Tattarmossen-fallet. Han undersöker begreppet vernakulär ritualmagi, liksom tidens politiska klimat och sociala inflytanden bakom häxgruppens magiska aktiviteter, samt hur medlemmarnas arbetarklassbakgrund och levnadsförhållanden för den fattiga arbetarklassen i Helsingfors påverkade utvecklingen av deras esoteriska världsbild och ritualer. Forskningen fokuserar på det hybrida samspelet mellan vernakulär och rituell magi och på relationerna mellan magiska praktiker och social status. Avhandlingen undersöker den förbisedda perioden mellan världskrigen och tillför nya perspektiv till befintlig forskning om det tidiga 1900-talets magiska praktiker, som ligger i gränssnittet mellan studier av religion, folklore och historia.

FM Jannica Grönroos, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)

Jannica Grönroos doktorerar i religionsvetenskap vid Åbo Akademi med avhandlingen ”Samtida häxkraft: Ett andligt, ekofeministiskt uppvaknande?”, en etnografisk intervjustudie som behandlar samtida häxkraft i Finland ur ett ekofeministiskt och intersektionellt perspektiv. Syftet är att ta reda på om det finns ekologiska, feministiska och ekoreligiösa budskap och tankegångar som samtida häxor i Finland uttrycker i en kontext av klimatkris och en omdiskuterad fjärde våg av feminism. Forskningen finner sin bakgrund i det andliga, feministiska och ekologiska uppvaknande som skedde fr.o.m. medlet av 1900-talet bland dem som i västvärlden började identifiera sig som häxor. Detta omfattar både paganistiska och wiccanska häxor, men också andra samtida uttryck och förgreningar av häxkraft och motsvarande esoteriska tankegångar. Studien skapar kunskap om fenomenet genom nytt etnografiskt material och öppnar en diskussion om stereotypen kring häxor; intersektionalitetsperspektivet skapar ett utrymme för en mer nyanserad förståelse av samtida häxkraft. Vid sidan om intervjuerna och fältdagboken kommer Grönroos under fältets kartläggning att ta del av: häxkraft på sociala medier, avgränsat till inhemska producenter med flest följare; undervisningen vid Suomen noitaopisto, en finländsk utbildning för häxor; paganistiska festivaler; samt häxkonferensen Suomen noitakonferenssi. Studien kombinerar intersektionell, tematisk analys med reflexiv, tolkande fenomenologisk analys.

TM Tero Heinonen, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)

Tero Heinonen är doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Hans forskning fokuserar på musikskapandet inom nya religiösa rörelser och nyandlighet i Finland. Syftet med forskningen är att förstå betydelsen av känsloupplevelser och religiöst rolltagande i skapandet av andlig och religiöst aktörskap. Kirtan, en form av andlig sång med ursprung i Indien, kan förstås som kollektiv musikalisk andakt som förbinder inre känsloupplevelser med yttre symboler i en dynamisk process av rolltagande genom musikalisk bön. Sångcirklar representerar en form av nyandlighet som kännetecknas av sökandet efter välbefinnande och ”ett autentiskt jag” genom musikskapande, där det som Hjalmar Sundén kallar generaliserade roller stämmer överens med individens känslor, förväntningar och andliga mål. Hur är det möjligt att uppleva det heliga inom icke-religiös andlighet genom musik? Vad kommunicerar kirtan om nyandliga och religiösa övertygelser? Hur informerar det meningsskapande? Forskningsprojektet baseras på intervjuer med 112 deltagare. Den bidrar med nya insikter till Sundéns rollteori genom sitt fokus på interaktion, berättande och uttrycksfullhet, och visar på alternativa sätt att förhålla sig till samhälleliga problem såsom stress, isolering och ensamhet. Kirtan främjar känslomässig bearbetning i kollektivt skapade musikaliska och rituella rum. Roller möjliggör religiösa upplevelser genom musik och bön, även när de är frikopplade från formell religion.

FM Ossian Klingstedt, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)

Ossian Klingstedt är doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Hans pågående doktorandprojekt handlar om religionens roll i Finlands försvarsmakt. Klingstedt är intresserad av hur olika samhälleliga institutioner reagerar då den normativa uppfattningen om vad religion innebär inom en specifik kontext förändras. Historiskt sett har Finlands evangelisk- lutherska kyrka haft en synlig och högt värderad position i Försvarsmakten, vilket numera konkretiseras av militärprästernas arbete på brigaderna. Då det finländska samhället blir ständigt mer heterogent, både kulturellt och religiöst, blir även Försvarsmakten tvungen att fundera på hur religion beaktas och diskuteras i en alltmer diversifierad omgivning. Med sin forskning siktar Klingstedt på att presentera en aktuell helhetsbild av hur både Försvarsmakten som institution och beväringar som individer ser på frågor som berör religion och värnplikt. Forskningens kärna utgörs av beväringars egna erfarenheter av religionsutövning under beväringstjänsten och av de sammanhang inom vilka religion kommer till uttryck i militären. Beväringarnas individuella perspektiv kontrasteras sedan med Försvarsmaktens uttalanden och bestämmelser som tangerar med religion. Relevanta teman för Klingstedts forskning är religionsfrihet, folkkyrka, religiös förändring och religionens (de-)privatisering.

TM Zhivka Koleva, religionsvetenskap och praktisk teologi, Uppsala universitet (6 månader)

Zhivka Koleva är doktorand i religionsvetenskap och praktisk teologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsprojekt analyserar hur The Satanic Temple tar form som en religiös organisation, gemenskap och aktör för social förändring. Det teoretiska fokuset ligger på de tendenser till alignment och dealignment som utgör rörelsens formation i förhållande till samhället i stort, dess interna sammanhållning som samfund och uttryck som individuell praktik. Projektet lägger särskild vikt vid hur diskurser, estetiska och emotionella regimer samverkar som resurser och hur de tar sig uttryck i religiös och social praktik i skärningspunkten mellan digitala och fysiska miljöer. Insikter om hur denna religiösa gemenskap blandar sekularistisk aktivism, esoterisk symbolik och politiskt engagemang kan bidra till vår förståelse av hur samtida religiösa rörelser utvecklas och anpassas som svar på samhällsförändringar. Samtidigt som studien belyser den komplexa dynamiken mellan religiös innovation, social aktivism och individuell andlighet, utmanar de stigmatiserande föreställningar och missuppfattningar kring samtida ockulta rörelser.

FM, PM Laura Wickström, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)

I sitt religionsvetenskapliga doktorandprojekt om islam och ekologi granskar Laura Wickström islamska ekologiperspektiv, deras utbredning och verksamhetsområden samt centrala aktörer. Hennes fältarbete har inkluderat längre vistelser i Turkiet (2012, 2014) samt arbete som forskningskoordinator vid Finlands Mellanösterinstitut i Beirut, Libanon, 2015–2016. Forskningsprojektet har krävt materialinsamling eftersom antalet forskare inom islam och ekologi är rätt begränsat. Miljömedvetenheten har ökat men är trots det fortfarande ett marginellt fenomen i den islamska världen. Det islamska miljötänkandet kan kontextualiseras som en lös global rörelse, d.v.s. global ekoislam. Ekoislam omfattar islamsk ekofilosofi, miljölagstiftning baserad på islamsk rätt samt aktivism för en mer miljövänlig livsstil. Till detta nätverk hör individer, lokala grupper och samhällen som främjar en miljövänligare livsstil, ekonomi och livsmedelsproduktion. Avhandlingen består av fyra artiklar med det sammanhängande temat islam och ekologi. Varje enskild artikel i avhandlingen behandlar ett specifikt område och artiklarna kompletteras av en s.k. kappa som omfattar inledande teori-, metod- och begreppsdiskussion samt gemensamma slutsatser. Kappans fyra huvudteman begränsar sig till transnationalism, sociala rörelser (social movements), ekologi och religion samt religiöst och sekulärt.