Haribhaktivilāsa of Sanātana Gosvāmin

Haribhaktivilāsa of Sanātana Gosvāmin: Critical Edition and Annotated Translation, Volume I av Måns Broo. Brill, 2023.

Hur skrevs långa och invecklade texter helt konkret i en förmodern tid? Det här är en av de frågor som jag behandlar i den första delen av min utgåva av en medeltida hinduisk ritualtext. Sanātana Gosvāmin skrev sin Haribhaktivilāsa ca. 1540 i Vrindavan, en liten Nordindisk by, där han sägs ha sovit under olika träd varje natt. Ändå citerar han i boken mer än tvåhundra äldre texter. Var hittade han alla dessa källor i en tid långt före boktryckarkonsten kom till Indien? Tidigare forskare har tänkt sig att han citerade ur sitt enorma minne, eller att boken som vi känner den idag vuxit fram under generationer sedan hans tid. Genom att noggrant studera textens manuskripthistoria och dess bruk av citat har jag ändå kunnat visa att boken med smärre undantag bevarats i sin ursprungliga form och att författaren använde sig av ett tjugotal tidigare, liknande texter, ur vilka han lånar de flesta av sina citat i andra hand. Redan tjugo texter är ändå ganska mycket, något som visar att Vrindavan under Sanātana Gosvāmins tid var mera utvecklat än man tidigare trott och att hans liv nog inte var riktigt så asketiskt; det visar också att han antagligen hade hjälp av medarbetare som letade upp citat åt honom. Sanātana Gosvāmins selektiva bruk av tidigare texter visar på ett spännande sätt vilka texter som han läste, vad han kunde hålla med om, vad som han i tysthet lämnade bort, och vad som han kände sig tvungen att ändra. Som Abraham Lincoln sade, “Tell me what you share on social media, and I will tell you who you are”. Ibland kan citat säga lika mycket om skribenten som dennes egna ord.

Måns Broo