Donnerska institutets doktorandstipendier 2022 – mångfacetterad samhällsrelevant forskning
År 2022 forskade Donnerska institutets stipendiater kring en mångfald av teman: musikaliska känslor i nyandlighet, arkitektoniska tempelbeskrivningar, sanningskommissioner, kvinnor och andlighet i det tidigare 1900-talets Sverige, Tove Jansson, Sven Nordqvist och etiska relationer till det materiella, konstnären och författaren Sigurd Wettenhovi-Aspa och syriska migranter i Sverige. I den här artikeln har vi sammanfattat hur institutets stipendiater beskriver sin forskning ur ett samhälleligt perspektiv – vem kan dra nytta av deras forskningsresultat och hur?
Förutom att producera ny kunskap, skapa teoretiska öppningar eller vetenskapliga innovationer, påverkar akademisk forskning både direkt och indirekt det omgivande samhället. Humanistisk forskning inverkar på omvärlden bland annat genom att delta i aktuella samhällsdiskussioner som skapar ökad förståelse för olika fenomen och människogrupper samt fungerar som en inspirationskälla för nya tankesätt.
Donnerska institutet (DI) beviljar årligen doktorandstipendier för sådan vetenskaplig forskning som berör religion i bred bemärkelse. Inkomna ansökningar evalueras utgående från vetenskapliga kriterier såsom forskningsidé, kvalitet och genomförbarhet. Samtidigt beaktas forskningens samhällsrelevans och koppling till institutets syfte och uppdrag. DI beviljar även stipendier för att täcka forskningskostnader. År 2022 beviljade DI fem doktorander arbetsstipendium och två stipendier för forskningskostnader. Nedan berättar DI-stipendiaterna från år 2022 om vilken betydelse deras forskning har eller kommer att få för samhället.
Forskning som berör välmående, miljö, politik och historieskrivning
Stipendiet från DI gjorde det möjligt för Tero Heinonen att på heltid fördjupa sig i sitt doktorandprojekt. Heinonen är doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi och forskar i hur kirtan kommer till uttryck i nyandlighet i Finland. Heinonens projekt pekar bland annat på alternativa sätt att förhålla sig till samhällsproblem som stress, känslor av meningslöshet, isolering, ensamhet och globala kriser. Projektet ger ny kunskap om alternativ andlighet, känslornas roll i religiöst rolltagande, och om hur olika ”gräsrotsfenomen” relaterar till samhälle, kultur och religion.
Natalie Lantz, disputerad från Uppsala universitet, kunde med hjälp av DI-stipendiet slutföra sitt doktorandprojekt om de arkitektoniska tempelbeskrivningarnas interaktiva och immersiva funktioner. Tempelsymboliken i den hebreiska bibeln är alltjämt relevant. Lantz påpekar att templets kosmiska innebörder ligger till grund för utvecklingen av såväl judisk som kristen mystik och har inspirerat senare tiders ockulta rörelser. Idag står tempelområdet i Jerusalem ofta i centrum i den israelisk-palestinska konflikten. Därtill kan man se ökade förhoppningar om uppförandet av ett tredje tempel inom både judisk och kristen eskatologi. Lantz studie erbjuder därmed ett nytt perspektiv på ett komplext fenomen.
Även Alexandra Lebedeva kunde under stipendieperioden slutföra sitt doktorandprojekt vid Uppsala universitet. Stipendiet användes till att språkgranska hennes avhandling som fokuserar på sanningskommissioner och de normativa antaganden som ligger bakom dem. Lebedeva analyserar i sin studie konkreta politiska och kvasijuridiska praktiker som används för att ta itu med storskaligt politiskt våld och människorättskränkningar. Frågan är högaktuell och det finns, konstaterar Lebedeva, ett behov av att föra en diskussion om vad rättvisa kan innebära efter sådana övergrepp, hur samhällen ska leva vidare tillsammans och vilka etiska och teologiska resurser det finns för att främja dessa processer.
Professor Mia Lövheim använde sitt stipendium för att täcka forskarkostnader vid inledandet av ett projekt om hur kvinnor med andlighet som drivkraft bidrog till de förändringar – demokratiskt, vetenskapligt, politiskt, idémässigt och religiöst – som skedde i Sverige under början av 1900-talet. Tidsperioden 1915–1925 präglas av oro för krig, nya medieformer, omförhandling av gränser mellan offentliga och privata sfärer samt traditionella könsförståelser. Dessa omvandlingar har, argumenterar Lövheim, många paralleller till vår samtid 100 år senare, liksom det behov av reflektion över relationen mellan ett förändrat samhälle och individens ansvar som de väcker. Projektets perspektiv kan därmed bidra till att förstå liknande utmaningar i vår samtid.
Arwen Rosenberg-Meereboer, doktorand i filosofi vid Åbo Akademi, har under stipendieperioden fördjupat sig i teorier om nymaterialism och post-humanism som hennes projekt om Tove Jansson, Sven Nordqvist och vårt förhållande till det materiella och till miljön berör. Målet med projektet är att tillföra nya infallsvinklar till miljöetiken och den ekokritiska filosofin. Med sitt fokus på barnböcker riktar sig Rosenberg-Meereboer också till en ung publik och hoppas kunna engagera dem i frågor om miljö och ekokritik, frågor som är av stor relevans i dagens värld.
Pekka Pitkälä doktorerar om esoteriska tankar om språk och historia hos konstnären och författaren Sigurd Wettenhovi-Aspa. Projektet utförs vid Åbo universitet och Pitkälä har med stipendiet från DI kunnat fokusera på att färdigställa sitt avhandlingsmanuskript. Projektet strävar efter att öka förståelsen för esoteriska strömningar i religion, konst och vetenskap såväl som finsk och europeisk kulturhistoria i slutet av 1800-talet och i förra hälften av 1900-talet. Pitkälä argumenterar för att historieskrivning är viktigt. Förståelse för det förflutna ger oss medel att förstå nuet och att rikta in oss på framtiden.
Mudar Shakra, doktorand vid Uppsala universitet, fokuserade under stipendieperioden bland annat på teoretiska och metodologiska frågor av betydelse för hans projekt om syriska flyktingars föräldraskap i Sverige. Syriska flyktingar är en betydande migrantgrupp i Sverige. Mötet med den sekulära kontexten i Sverige har emellertid för en del tidvis varit utmanande. Shakras studie ser brett på problematiken och kan komma att ha praktisk betydelse för arbetet för mental hälsa bland olika migrantgrupper.
Tillgänglig forskningskommunikation
Även om det främst är genom stipendiaternas forskningsresultat som samhällseffekterna kommer fram har DI även genom sin övriga verksamhet målmedvetet arbetat för att möjliggöra och underlätta dialogen mellan forskarna och det bredare samhället. Ett konkret exempel på hur DI stöder stipendiaterna är att erbjuda kanaler för blogginlägg och nyhetsartiklar. Alla fem DI-stipendiater som mottog ett forskarstipendium år 2022 har kommunicerat sin forskning genom intressanta populärvetenskapliga texter och reflektioner som har publicerats på institutets webbplats eller som inlägg i Katsomukset-portalen, ett forum för forskningskommunikation i samhället där DI utgör den svenskspråkiga redaktionen.
Länkar till stipendiaternas inlägg hittar du här:
Vi önskar alla våra stipendiater framgång med sina fortsatta projekt!