Stipendiater 2026
FM Niklas Barholm, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)
Niklas Barholm är doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. I sin avhandling undersöker han synen på andlighet inom den transhumanistiska rörelsen. Eftersom rörelsen är decentraliserad har avhandlingen också ett vidare syfte att skapa tydligare ramar kring rörelsen med hjälp av scen-begreppet på ett transnationellt plan. Med hjälp av begreppet scen skapas utrymme att fånga in hur diskurser kring andlighet inom rörelsen utformas. Transhumanismen som fenomen inbegriper många olika delar där synen på andlighet är varierande. Begreppet andlighet definieras ur ett emiskt (emic) perspektiv och det värde som anhängarna själva väver in i begreppet.
Scen-begreppet utgörs av scenisk struktur och scenisk konstruktion. Den sceniska strukturen undersöks genom netnografi och en undersökning av digitala, transhumanistiska kanaler och deltagande observation som exempelvis transhumanistiska konferenser. Den sceniska konstruktionen undersöks dels genom transhumanistisk litteratur från rörelsens nyckelpersoner (2000–2025), dels genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte är att begripliggöra om motsvarande diskurser inom litteraturen även reproduceras hos rörelsens anhängare. Eftersom det är främst rörelsens nyckelpersoner som kommer till tals finns det en forskningslucka att fylla genom att fokusera på rörelsens gräsrotsnivå.
TM Fredrik Davidsson, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)
Fredrik Davidsson är doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Hans doktorandprojekt fokuserar på hur religion tolkas, diskuteras och upplevs av användare som interagerar med en fiktiv transmedial värld. En transmedial värld byggs upp av flera medier, exempelvis spel, filmer, böcker, noveller, och serietidningar, som tillsammans skapar en värld som användarna kan fördjupa sig i och interagera med på många olika sätt. Dessa transmediala världar hämtar ofta inspiration från religiösa traditioner utanför den fiktiva världen för att skapa sin ontologi. De religiösa traditionerna och tolkningen av dem fortsätter även i olika forum och kommentarsfält online, vilket skapar ytterligare dimensioner av det transmediala.
Davidssons doktorandarbete grundar sig i en kombination av innehållsanalys och receptionsstudie inspirerad av det analytiska ramverket ”networked reception” av Susana Tosca och Lisbeth Klastrup. Projektet studerar det sedan tjugo år aktiva Warcraft universumet, bäst känt genom online-spelet World of Warcraft. Genom virtuell etnografi, analys av kommentarer och intervjuer med användare, undersöks hur upplevelser av religion i transmediala världar kan vara en del av hur vi upplever religion utanför den fiktiva världen. Studien utforskar hur konstruktionen av transmediala världar kan vara en del av individers förståelse av religion i en nutida kontext.
FM Viktor Lindbäck, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)
Under titeln ”Små blå djävlar” − Berättelser om fysiska kontakter med UFO-varelser ur ett diskursanalytiskt perspektiv utforskar Lindbäck berättelser om fysiska UFO-kontaktfall utifrån ett konstruktionistiskt och diskursanalytiskt perspektiv. Projektet fokuserar på mänskliga möten med intelligenta varelser som tillskrivs utomjordiskt, interdimensionellt eller annat icke-mänskligt ursprung och som av kontaktpersonerna själva påstås ha lämnat påtagliga fysiska spår efter sig i form av exempelvis skador, sjukdomar eller spontana tillfrisknanden från tidigare sjukdomar.
I forskningsprojektet undersöker Lindbäck hur teman och narrativa strukturer i kontaktpersonernas berättelser har förändrats över tid och i relation till samtidens övergripande diskurser, populärkultur, kommunikationskanaler och teknologi. Målsättningen är att genom diskursanalys av hur, var och genom vilka kanaler påstådda fysiska UFO-kontaktfall i Sverige och Svenskfinland sedan 1940-talet och fram till nutid har kommunicerats generera ett jämförande material som kan bidra till nya tolkningar och teoribildningar kring religiösa, mystika och paranormala upplevelser i såväl nutid som historia – vilka inte enbart blir tillämpbara inom det religionsvetenskapliga området, utan exempelvis också inom folkloristik och psykologi.
UFO/UAP är ett dagsaktuellt ämne, där spridning av projektets forskningsresultat även för det bredare samhället kan bidra till ett större och mera mångfacetterat mänskligt och individcentrerat perspektiv på aktuella diskurser kring fenomenens ursprung och betydelse. Lindbäcks forskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i individers upplevelser och berättelser om sina upplevelser, bidrar också till att belysa narrativa framställningar av UFO-upplevelser som individuell respons på övergripande samhälleliga och teknologiska förändringar, samt i relation till konspirationsteorier och vilseledande information inom området UFO/UAP.
FM Mila Santala, folkloristik, Åbo universitetet (12 månader)
Mila Santala är en folklorist vars doktorsavhandling undersöker den esoteriska spiritualiteten, könad agens och det kulturella arvet hos Elsa Heporauta (1883–1960). Heporauta är känd som författare och som grundare av Kalevalakvinnorna och Kalevala Koru. Hon hade en betydande roll i det finländska kulturlivet, men den andliga dimensionen av hennes arbete har till stor del förblivit outforskad. Santalas forskning förenar perspektiv från folkloristik, religionsvetenskap och kulturhistoria för att analysera hur Heporautas esoteriskt kristna världsbild utvecklades och formade hennes kulturella verksamhet i det tidiga 1900‑talets Finland.
Genom att studera korrespondens, självbiografiska manuskript och personliga anteckningsböcker analyserar avhandlingen hur Heporauta beskrev sin andliga kallelse och hur människor vände sig till henne för vägledning, stöd och sökande. Materialet behandlas genom levd esoterism, genusforskning och narrativ analys, med fokus på hur Heporauta utövade relationell och omsorgsbaserad auktoritet utanför formella esoteriska rörelser och hur denna auktoritet förhandlades fram.
Studien visar hur esoteriska idéer spreds genom personliga nätverk och kvinnors kulturella arbete, och hur dessa interaktioner bidrog till framväxande föreställningar om finskhet och kulturarv. Genom att synliggöra denna förbisedda dimension av Finlands religiösa och kulturella historia erbjuder avhandlingen nya perspektiv på den andliga bakgrunden till Kalevalainspirerat kulturarv och breddar diskussionen om religion, genus och esoterism i Finland.
FM Linda Schleier, genusvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)
Linda Schleier är doktorand i genusvetenskap vid Åbo Akademi och yogalärare. Hennes doktorsavhandling, ”Embodied Resistance to the Coloniality of Trauma: A Decolonial Phenomenological Study of Trauma-Sensitive Yoga with Women on the Move”, undersöker hur kvinnor som överlevt krig, fördrivning och könsrelaterat våld upplever traumakänslig yoga i humanitära sammanhang.
Hennes forskning konceptualiserar trauma som ett förkroppsligat, relationellt och andligt fenomen och förhåller sig kritiskt till dominerande västerländska psykologiska traumamodeller och deras koloniala epistemologiska arv. Genom att föra en dialog mellan kritisk och dekolonial fenomenologi å ena sidan och traumastudier, religionsvetenskap och kritisk yogaforskning å andra sidan undersöker Schleier hur traumakänslig yoga används som terapeutisk praktik och om den fungerar som en form av motstånd mot, eller reproduktion av, traumats kolonialitet.
Med utgångspunkt i etnografiskt fältarbete, intervjuer och autoetnografisk reflexivitet från projekt i Tyskland och Grekland undersöker projektet hur kvinnor på flykt upplever och tolkar traumakänslig yoga i relation till sina egna kulturella och religiösa förståelser av kroppen, läkande och andlighet. Det undersöker vidare hur yoga i sig, som har sina rötter i sydasiatiska religiösa och filosofiska traditioner men ofta omformuleras som ett sekulärt terapeutiskt verktyg i humanitära sammanhang, väcker frågor om kulturell och andlig appropriering.
FM Nina Shpakouskaya, nordisk folkloristik, Åbo Akademi (12 månader)
Nina Shpakouskaya är doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. I sin avhandling undersöker hon hur vampyrer – blodtörstiga gengångare, som alltid befinner sig mellan liv och död, mellan människa och monster – överskrider och ifrågasätter gränser i samtida nordisk barn- och ungdomslitteratur, teater och film. Forskningen fokuserar på övergångar inom livscykeln – såsom mellan barndom och tonår, mellan ungdom och vuxen ålder, samt mellan liv och död. Projektet lägger särskild vikt vid hur möten med döden tolkas i texter som riktar sig till en yngre publik. Vampyrfigurerna betraktas som metaforiska verktyg som skapar förutsättningar för barn och unga att hantera rädslor och utforska sin identitet i relation till existentiella frågor såsom livets mening och död, evig ungdom och mognad.
Avhandlingen diskuterar därtill hur liminala rum mellan de olika livsfaserna möjliggör en omförhandling av makt och normer. Med utgångspunkt i Bachtins karnevalteori och Foucaults syn på makt studerar Shpakouskaya hur tillfälliga omkastningar av maktordningen subverterar den sociala hierarkin och upplöser gränserna mellan det som är tillåtet och förbjudet. Genom att analysera den innebörd som de evigt unga, men oftast ensamma och känsliga vampyrfigurerna förmedlar i samtida nordisk barn- och ungdomslitteratur, teater och film, hoppas Shpakouskaya utöka vår förståelse för dagens föreställningar om barndom, ungdom, mognad och död.
FM Sofia Silvén, folkloristik, Åbo universitet (6 månader)
Silvén undersöker i sin doktorsavhandling Northern Light: Lucifer and the Lightbringer Myth in Finnish Modernity (1771–1924) hur den så kallade ljusbringarmyten har fungerat som kulturell och religiös symbol i Finland under modernitetens genombrott. Studien fokuserar på hur gestalter som Lucifer och Prometheus återkommande aktiveras i litteratur, pressdebatt och folkligt traditionsmaterial för att artikulera kritik mot etablerade religiösa och samhälleliga ordningar. Avhandlingen är förankrad i folkloristik men rör sig i ett tvärvetenskapligt fält där religionshistoria, kulturhistoria och studiet av esoterism möts. Teoretiskt utgår projektet från ett intertextuellt perspektiv, där berättelser förstås som meningsskapande i relation till äldre textlager, särskilt den bibliska tradition där Lucifer ofta framträder som en negativ motbild. Genom att analysera hur denna figur omtolkas, inverteras eller omvärderas belyser studien nya synpunkter till narrativ aktörskap i finsk modernitet.
Avhandlingen består av tre delstudier. Den första behandlar poeten Aarni Koutas romantiserade och teosofiskt präglade tolkning av Lucifer. Den andra analyserar den offentliga debatt som omgav Prometheusföreningen och dess roll i diskussioner om kyrka, samhälle och religionsfrihet. Den tredje delstudien fokuserar på folklore och tryckta källor knutna till Åboromantiken. Sammantaget bidrar projektet med nya perspektiv på den finländska modernitetens mångstämmiga och skiktade karaktär och synliggör esoteriskt tänkandets och folkliga föreställningars betydelse i Finlands andliga och kulturella historia.
Medel för forskningskostnader
Fredrik Davidsson, Åbo Akademi, för kostnader för online fältarbete, litteratur och programvara.
Zhvika Koleva, Uppsala universitet, för spåkgranskning av avhandlingsmanuskript.
Viktor Lindbäck, Åbo Akademi, för fältresor och fältstudier.